Inom psykologin finns ett väldokumenterat fenomen som kallas för ”the crowding out effect”. Detta innebär ungefär att när det uppstår starka externa initiativ för att utföra en handling så påverkas vår interna motivation till att utföra samma handling. Som exempel kan man ta människors benägenhet att skänka blod. I nuläget får man inget betalt fr att skänka sitt blod, något som för en nålrädd stackare som mig själv framstår som en smula udda. Enligt ovanstående teori vore det dock kontraproduktivt att ge folk betalt för att skänka blod. Anledningen till detta är att de personer som frivilligt skänker sitt blod gör det av en övertygelse att de gör något gott för andra människor som behöver deras blod. Om de skulle få betalt för denna tjänst så skulle det ekonomiska incitamentet ”crowda ut” deras inneboende motivation att göra något gott. Handlingen skulle istället bedömas utifrån den ekonomiska kompensationen (som antagligen inte skulle vara substantiell med tanke på sjukvårdens resurser). De personer som tidigare frivilligt skänkt sitt blod skulle enligt teorin uppleva att de inte längre själva stod för sitt val utan att de istället väljer att skänka sitt blod på grund av utomstående påtryckningar (dvs. mot betalning).
Den här teorin går hand i hand med något som jag nämnt flera gånger tidigare på den här bloggen, nämligen att handelsrelationen i grunden är en hostil relation som baseras på att du enbart släpper ifrån dig något om du vet att du kommer att få något tillbaka av motsvarande värde. När en handling som tidigare utförts frivilligt utförs mot betalning omvandlas relationen mellan de olika parterna från en givande relation till en handelsrelation. Den tidigare givarens inre motivation att göra en god gärning överskuggas av behovet att finna en jämlik handelstransaktion. Den motivation som tidigare drivit folk till att komma på nya innovationer kring de sysslor som de lagt sin fria tid på för att stimulera sin egen kreativitet går förlorad och det viktiga blir istället att få rimligt betalt och att inte lägga ner mer energi än vad man får betalt för så att man inte blir handelsrelationens förlorare.
Men crowding out-teorin går även att applicera på ett samhälles relation till sina invånare enligt många forskare. Om man som medborgare upplever att staten uttrycker en stark misstro till sina medborgare så är man mindre benägen att följa lagar och förordningar.
”[A] constitution which implies a fundamental distrust of citizens, and seeks to discipline them, tends to crowd out civic virtue and undermines the support which citizens are prepared to exert towards the basic law.”
Frey & Jegen, 2001
Jag skulle påstå att polisväsendets mest väsentliga roll är att ständigt påminna oss om att vi inte är betrodda nog att forma våra liv på egen hand. Att vi upplever en aversion mot staten på en underliggande nivå är därför inte konstigt. Genom att visa sin misstro mot oss överskuggar staten vår inneboende vilja att leva tillsammans utan att begå brott mot varandra. Att klassamhället lägger sig som ett raster på denna i grunden hostila relation, trasar sönder oss och tvingar ner oss i drogmissbrukar gör saken självklart inte bättre.
Vidare visar Frey och Jegen i sin text på hur direkt demokrati i många schweiziska provinser korrelerar starkt med laglydighet.
Så för att sammanfatta: att få betalt för att utföra en uppgift motverkar vår inneboende önskan att utföra handlingen enbart baserad på den goda effekt som handlingen får för oss själva och andra runt omkring oss. Med andra ord verkar lönearbete vara en ruggigt dålig idé om vi vill att människor ska vara nöjda med vad de sysslar med om dagarna. Lagar och poliser verkar hemma vår vilja leva i harmoni med varandra. Direkt demokrati och egalitära samhällen där vi frivilligt utför de sysslor som behöver göras verkar däremot vara typiskt bra saker som får människor att må bra och fungera tillsammans.
Synd att det inte finns några såna samhällen bara…
Mer om: Anarkism, Arbete, Framsidan, Kapitalism
-
epost
-
JensVSE
-
epost
