Edge the Movie

Edge the Movie är en film om straight edge producerad av Compassion Media. Det är onekligen ett väldigt ambitiöst projekt som de två filmskaparna gett sig in på när man försökt kartlägga och definiera en så pass spridd och odefinierad subkultur som straight edge. Stora delar av Edge the Movie är väldigt intressant då man bjuds på intervjuer från gamla rävar som Ian MacKaye och Ray Cappo som ger sina perspektiv på rörelsen. Bland det mest intressanta kommer framåt slutet de Ross Haenffler, doktor i sociologi, får ett litet utrymme för att diskutera straight edge på ett lite djupare plan, men just som man känner att filmen börjar ta sig blir skärmen svart och eftertexterna börjar rulla. Då tänker man tillbaka på de intervjuer som känns så sjukt överflödiga i filmen (som till exempel hela stycket med Have Heart – vem fan kommer att veta vilka Have Heart var om fem år?) och undrar lite hur filmskaparna prioriterat.

Väldigt mycket tid ges åt att skrapa på ytan och förklara saker för den som överhuvudtaget aldrig hört talas om straight edge. Så frågan blir vad syftet är med denna film? Vill man förklara för de oinvigda eller vill man diskutera djupare frågor?

Det speciella med straight edge som rörelse, något som vi behandlat tidigare i texter om hardcore och motkultur, är att det helt och hållet saknas institutioner eller auktoriteter som kan diktera vad kulturen egentligen innebär. Edge the Movie är därför intressant sedd ur synvinkeln att vad den skildrar först och främst är den bild av straight edge som filmskaparna själva vill återskapa. De vill se en tolkning av straight edge som bland annat omfattar anti-konsumism och feminism, en scen där avarter av militans och machoism befinner sig under kritik.

Det är på sätt och vis en vacker bild som man målar upp, men frågan vi måste ställa oss är om den enbart är konstruktiv. Vi måste ständigt återskapa vår egen kultur, och denna film är ett starkt inslag i detta återskapande. Förhoppningsvis kommer många i framtiden att ta till sig av de värderingar som uttrycks i Edge the Movie och ta inspiration därifrån. Men jag ser också en viss risk för att filmen ger initiativ åt de som vill slå sig på bröstet för straight edge-rörelsens politiska korrekthet. Edge the Movie berättar för oss att den rörelse vi ingår i har kopplingar till politiska rörelser (i vissa fall utan att motivera särskilt väl varför) utan att gå in allt för hårt på den kritik som bör riktas mot de delar av scenen som bör stå under kritik.

Varför inte intervjua och kritisera folk som Motive Company, ett företag som skor sig på sxe-kids osläckbara törst efter mesh-shorts och t-shirts med coola tryck, eller Courage Crew som under 90-talet stod för stora delar av det gängvåld som blev förknippat med straight edge? Varför låta Ray Cappo uttala sig om kopplingar till spiritualitet med klippa bort Sean Mutaqi? Gör vi det inte för enkelt för oss själva om vi bara tar del av det lättsmälta och allmänt accepterade?

Min slutsats måste bli att Edge the Movie snarare riktar sig till de som inte haft några första hands upplevelser av straight edge snarare än till de som under flera år sett sig själva som en del av rörelsen. För hur intressant det än är att höra vad gamla rävar har att säga så anser jag inte att någon av dem, varken Ian MacKaye eller Karl Buechner, kan berätta för mig vad straight edge är. Jag har levt straight edge i åtta år och anser begreppet vara lika mycket mitt eget som deras.

Mer om: Drogfrihet, Kultur, Recensioner